Att Östersjön välmående är under en gräns där det behövs mer eller mindre akuta handlingar för att läget ska förbättras är ingen nyhet. De stora frågorna för att kunna lösa problemet är dock vilka som ska ta på sig ansvaret för att sätta igång arbetet, hur det ska göras och kanske framförallt vem som ska stå för kostnaden.

Projekt tillsammans

Alla de länder som angränsar mot Östersjön kan sägas ha ett grundläggande ansvar för att inte sjön ska försämras ännu mer i förhållande till hur situationen är idag.  Man skulle kunna argumentera för att räddningsarbetet skulle behöva ses som ett stort projektarbete mellan länderna. Frågan är dock hur man rent praktiskt skulle kunna genomföra en sådan räddningsaktion som dessutom ska ske mellan länder med helt olika språk att kommunicera med. Projekt software är något som man brukar använda när man ska sammanföra helt olika avdelningar i gemensamma projekt inom ett företag. Något som borde kunna utnyttjas även i ett projekt med Östersjön.

En stor fördel till att gemensamt utfärda åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön idag jämfört med tidigare årtionden är dels att man idag är betydligt bättre på att kommunicera på engelska vilket givetvis underlättar om man skulle ha försökt 100 år tidigare då språkkunskaperna såg helt annorlunda ut.  En annan del som förbättras avsevärt är de tekniska möjligheterna man har till att samarbeta.  Med de tekniska möjligheterna, som nämnda project software, kan man genom att upprätta gemensamma dokument alla arbeta samtidigt men ändå ha uppdaterade dokument där alla automatiskt får den senaste versionen av de handlingar som man behöver under arbetets gång.

Övergödningen som under den senaste tiden av 1900-talet har drabbat Östersjön är ett specifikt problem men samtidigt är hela miljön ett sammanhängande kretslopp där allt hänger samman med varandra. Det som har drabbat Östersjöns botten är en syrebrist, som har uppkommit till följd av den övergödning som skett. För att lösa problemet krävs insatser på högre nivå än enskilda individers insatser. Men trots detta måste det väl finnas något man kan göra, även som privatperson? Här kommer några korta förslag på handlingar i vardagen.

• Återvinn. Att återvinna produkter som platsförpackningar, glas och papper kommer på sikt att minska vår påverkan på naturen, och på så sätt även våra sjöar och hav. Ens insats att återvinna kan verka liten, men om alla tar ansvar för sin konsumtion och de rester som skapas kan vi tillsammans skapa ett mer hållbart beteende.
• Minska utsläppen. Är man en av dem som spenderar en hel del tid på sjön under året finns det en del saker man kan tänka på. I många av hamnarna finns det idag miljöstationer där man kan lämna in farliga ämnen som exempelvis oljerester. Att bara släppa ut sin latrintank, sopor eller annat skräp i sjön är direkt skadligt och inget man bör göra.
• Tänk långsiktigt. Att ha ett långsiktigt synsätt på miljön och hur vårt beteende idag kommer att påverka vardagen för våra barnbarn eller barnbarns-barn gör att det hela lättare sätts i ett större och mer begripligt perspektiv.